Natur

Vatten

I Larv finns många åar och bäckar som rinner genom området. De två främsta åarna är Lidan och Larvaån. Vattnet till Larvaån samlas i mossmarkerna i Larv som sedan övergår till Afsån som slingrar sig vidare mot Varaslätten. Afsån slingrar sig sedan ut i Lidan som mynnar ut i Vänern vid Lidköping. Larvaån och Afsån är så kallade biflöden till den större ån Lidan (Johansson 1978, ss.9-14).

Lidan rinner från sjön Grosken i Ulricehamns kommun och mynnar sedan ut i Lidköping. Den flyter både genom slätt och skogsområden. Lidan har använts flitigt i alla år, bland annat sköljde man tvätten i ån tidigare och vattnet har även använts till djuren. Fisket har alltid varit ett stort intresse bland folket längs med Lidan och det intresset lever fortfarande kvar. Längs med Lidan finns det även en del kvarnar som under åren har använts till olika syften som till exempel till ullspinneri. Idag finns det inte så många kvarnar kvar vid fallen, men tre av fallen används idag till elproduktion.



Larvaån
Foto: Nathalie Tvilde


Lidan
Foto: Nathalie Tvilde

Foto: Finnestorp

Jord & mark

Till stor del är berggrunden i Larv täckt av lösa jordlager. Men på vissa ställen som berggrunden sticker upp kan man se att den består av grå-eller rödaktig bergart. Om man tittar i ett förstoringsglas kan man se färglösa fettglänsande kristaller av kvarts, kristaller av kalcium-natriumfältspalt och mörka mineraler av bland annat hornblände och magnetit. De lösa jordlagren som finns i Sverige bildades främst när den sista stora landisen smälte för ungefär 11 000 år sedan. När landisen gled över landet bröts stora bitar från berggrunden loss och de lösa jordlagren frös in i isen. Eftersom att isen var så tung så låg det mesta av landet under vatten och i området kring Larv var det bara den södra delen som stack upp ovanför havet. I stora delar av Larvbygden består de lösa jordlagren främst av jordarten morän (Johansson 1978, ss.15-20).

[1] Marcus Lundmark berättar att det finns olika typer av jordarter i Larv. Det finns bland annat sandjord, lerjord och lite stenigare jord. Sandjorden kan vi finna på Larvs högre liggande delar som till exempel uppe på Larvs hed, lerjorden kan vi finna på Larvs lägre liggande delar som till exempel ut mot Varaslätten och den stenigare jorden hittar vi på gränsen mot Herrljungas kommun. Sandjorden är mer lätthanterad och där lämpar sig framförallt spannmålslagen råg och havre och i den styvare lerjorden lämpar sig vete bäst. På de ställen som den stenigare jorden finns är det svårt att odla några spannmål eller andra grödor eftersom stenen gör jorden svårhanterad därför lämpas dessa marker bäst till betesmark och till skogsmark.
 


[1] Intervju med Marcus Lundmark, Larv 25 september 2015

Foto: Nathalie Tvilde